Dofter....

Ibland (egentligen när som helst) som t ex idag när jag stod och lagade mat, så kom en doft och den fick mig att minnas min farmor! Hon finns med mig fast hon inte finns här längre, och hon har lärt mig så mycket bra i livet. Jag undrar ibland om det är små påminnelser som skickas "från andra sidan".... Liksom att "nu skulle jag behöva ägnas en tanke", i vilket fall som helst så tänker jag på henne och många andra som gått vidare, vare sig man "blir påmind" eller inte.
När jag var liten så var jag livrädd för döden, tanken på den plågade mig stundtals långt in på nätterna. Det fanns inget som kunde trolla bort ångesten som kom med de tankarna...
När jag tänker på döden idag så är den inte lika hemsk, kanske är det bara så enkelt att man går in i nästa fas?
Så tänker jag på morfar som ligger där och tittar på änglarna i sin egen skog, full av liv men ändå så lugn och fridfull....